Orolig

En av mina klyschor som jag slänger mig med är "jag hatar förändringar, men jag älskar förbättringar".
För att förstå vad jag menar med detta så bör man veta vad orden betyder.

Förändring kan betyda både försämring och/eller förbättring, bara det blir skillnad mot det man har... så att säga.
Förbättring.... ja, det är när det blir bättre.


Så med min lilla klyscha vill jag bara säga att  de som använder ordet förändring också kan mena försämring fast de kan påskina att man menar förbättring.

När de finns ord för det du vill säga så är det väl lika bra att använda dem så att folk förstår vad du menar. (där grävde jag nog en grop åt mig själv)

I Lördags så hörde jag sportchef Gozzi nämna att man denna säsong nått ett steg längre än förra året, och att man inför nästa år tänkte ta ytterligare ett steg framåt.
Jag vet inte om detta har något med det vi fick reda på i Måndags att göra, men så här efteråt så låter de orden  lite konstigt när man inte förlänger med elitseriens bäste tränare.

En sak jag ibland har saknat med Melin är aktivitet i båset, visst har jag förstått att han får saker att hända utan att jobba med aktiv coachning i båset, men ibland har man velat se lite mer rörelse.
När det väl har blivit aktion på Melin så har det varit rent idiotiska domslut, eller rent idiotiskt beteende från motspelare.
Nu har jag ändå accepterat Melin för hans lugn samt att han har låtit spelare utvecklas, spelare som andra inte trott på eller gett upp hoppet om.
Detta på ett sätt som jag tror är lite unikt i elitserien.
Om jag får gissa så tror jag att ryktet om AIK som "plantskola" med Melin som en trädgårdsmästare med synnerligen gröna fingrar har spritt sig.

Jag känner en oro för framtiden.

Om man nu ska ta ett steg vidare...  och det innebär byte av tränare, så bör leda till att man ska behålla allt som är bra men även förbättra, jag vill inte se att det bara blir en förändring.

Man står nu inför att man har mycket lovande junisar som vill in i A-laget, vi har sett flera av dem lira till och från denna säsong.
Att det är viktigt med juniorverksamheten borde idag vara given inom AIK, inte bara juniorverksamheten förvisso, utan spelarutveckling över huvud taget.
Vi har ju i vår historia en epok där man la ned sådant och bara skulle köpa spelare, se vad det ledde till.
Spelarutveckling var ju sådant Melin gillade, kommer nästa tränare att brinna för sådant?

Kommer AIK att vara en förening dit spelare vill för att utvecklas?

Jag vet inte vad som lett fram till att det inte blev någon förlängning.
Men den bild jag fått av relationen mellan sportchef och tränare är att de hade väldigt lika syn på saker och ting, att samarbetet fungerade konstruktivt.
Om min bild stämmer så känns det ännu konstigare att det inte blev någon förlängning.
För spelarna har ju trivts, det kan ju inte vara där det skurit sig.

Som jag ser det så finns det ingen tränare i Sverige som kan axla manteln och ta det där steget vidare, det finns sådana som med tiden kan utvecklas till att bli bra tränare för AIK men ingen som idag känns som en förbättring gentemot det vi hade! (vad jag vet)